Samuel Varg Thunberg

Läraren Johannes Axelsson, som bland annat undervisar i biologi och själv inte tror på evolutionstoerin, skriver i ett inlägg på sin blogg att: ”En person som har sina tankar låsta till att betrakta världen genom sitt eget paradigm, kommer på grund av sina skygglapparna ha svårt att förstå och känna gemenskap med många av sina medmänniskor. En person som däremot har utvecklat förmågan att för stunden växla paradigm, att kliva in i någon annans värld och se världen med någon annans ögon, utvecklar samtidigt en djup förståelse för sina medmänniskor.”

Han avslutar senare med: ”Alltså: Jag anser att debatten om evolution och skapelse är mycket användbar i att uppfylla flera av skolans mål eftersom den kan leda till:

1. djupare förståelse för oliktänkande
2. ökat engagemang och intresse för naturvetenskap
3. kritiskt tänkande individer
4. bättre förståelse för vad naturvetenskap är.”

Min fråga till Er läsare och Johannes Axelsson är: Är debatten mellan personer som tror på ett geocentriskt solsystem och en som accepterar modern vetenskap om att det är helocentriskt viktig?

Självklart bidrar inte en sådan debatt til ”ökad förståelsen för oliktänkande” på ett seriöst och konstruktivt sett…
Kreationism (eller dess moderna klon – intelligent design) får aldrig läras ut som ett seriöst alternativ till evolutionsteorin… I skolan skall barn och ungdomar få lära sig om rådande kunskap på ett så objektivt sätt som möjligt och inte bli placeras i fack utifrån lärarens subjektiva uppfattning…

Hur skulle det se ut om en lärare inom astronomi lärde ut att man kan se personlighetestyper i zodiaken och att astrologi är en uppfattning som är lika trovärdig som astronomin (det är ju bara en teori)?

Är detta den form av skola som Johannes Axelsson strävar efter? En skola där pseudovetenskap likställs med vetenskaplig fakta? …och där man ursäktar detta med att man får en ”djupare förståelse för oliktänkande”?




Långa dagar och ljuva nätter/ Samuel Varg Thunberg

Jag har inga teologiska problem med att Gud skapat oss fixt färdiga och inte genom evolutionen…
Problemet, som jag har, med en Gud som skapade oss på det sättet för 6000 (eller däromkring) år sedan ligger i själva Gudens egenskaper och i det faktum att det inte finns några vetenskapliga belägg för att så är fallet… All evidens och vetenskap pekar på att såväl jorden som resten av kosmos har miljarder av år på nacken… Detta faktum säger något om en potentiell Skapare…
Om vi för resonemangets skull utgår från att det faktiskt finns en Gud som på ett eller annat sätt har skapat oss – vad säger då dessa världsbilder oss om en sådan Skapare? Jag anser att en Gud som skapat oss för 6000 år sedan men som fått världen att se uråldrig ut är en bedräglig Gud… Anders Gärdeborn anser att en Gud som skapat oss genom evolution är en blodtörstig despot… Inget av dessa epitet passar speciellt väl in på Bibelns Gud och därför måste något resonemang vara fel (om nu Bibelns Gud är sann)…

Jag menar att en Skapargud inte är ett seriöst alternativ då det inte finns några evidens eller hållbara vetenskapliga teorier som stöder en en sådan världsbild… Då kvarstår Evolutionstguden som enligt vissa av mina meningsmotståndare är en blodtörstig despot och som är helt oförenlig med den kärleksfulle Fader till Gud som vi enligt dem möter i Bibeln… Jag har tre problem med detta resonemang…

Problem ett: Jag tycker inte att Bibelns Gud rakt igenom är en kärleksfull Fader… H*n är ibland väldigt skrämmande och verkar inte alltid dra sig för att ha ihjäl sina meningsmotståndare… Gud är dessutom svartsjuk och straffar dem som inte ger sin tillbedjan till den Ende Guden… Den gudsbild vi konfronteras med i Bibeln (framförallt i GT) är inte rakt igenom god, rättvis eller kärleksfull (iaf inte i mänskliga termer)

Problem två: Gud är den första i Bibelns berättelse att ha ihjäl djur (1 Mos 3:21) och H*n tillåter dessutom människan att äta djur… Att djur dödar andra djur för sig egen överlevnad är något högst centralt i evolutionsläran och rimmar rätt väl med vad Gud själv gör och tillåter människan att göra… Då säger de som inte håller med mig att detta är först efter syndafallet… Detta är förvissa sant men Bibeln gör det klart för sina läsare att Gud är bortom förändring och att H*n är och förblir densamme… Så antingen borde Gud anse att det är fel att inte döda djur, och då borde H*n också låta bli att göra detta, eller så är det inte fel…

Problem tre: Detta är ett mer personligt problem men jag väljer ändå att ta upp det… Problemet är att jag inte anser att evolutionen är så blodig och hänsynslös… När jag, som jägare, har legat ute i skogen med gevär och vakat på djur känner jag mig inte som någon blodtörstig mördare… Inte heller ser jag ondska i när en katt kommer hem och stolt visar upp sitt bytesdjur mellan sina käftar… När jag var i Afrika och såg geparden jaga sitt byte på savannen så kände jag inte avsky utan jag tyckte snarare det var hänförande och till och med vackert…

Min åsikt är denna: Evolutionens Gud är ingen blodtörstig despot eller mördare… H*n är konstnär som genom årmiljarderna har mejslat fram sin Skapelse till ett praktverk utan jämförelse!

…och ja – Självklart finns det finns en teologisk problematik med en Gud som skapat oss genom evolution – men låt oss i stället fundera och resonera kring dessa problem i stället för att förkasta verkligheten…

Långa dagar och ljuva nätter/ Samuel Varg Thunberg

Post Scriptum: Det vore synnerligen intressant att ha ett öppet samtal med Gärdeborn, eller någon annan kreationist, där vi på ett sakligt sätt diskuterar de teologiska problem som uppstår med båda gudsbilderna som jag tagit upp ovan… Är någon intresserad av detta så kan ni kontakta mig på 0738090597 så pratar vi igenom det mer i detalj…

”Evolutionstoerins potentielle Gud är en blodtörstig despot!” Anders Gärdeborn slår knut på sitt eget resonemang så det står härliga till i en insändare i Dagen där hans främsta argument, för kreationismen, går ut på att en Gud som skapat oss genom evolution är blodtörstig medan Bibelns Gud (inte samma gud enligt Gärdeborn) är en kärleksfull Fader… Resonemanget fallerar totalt då den ”Bibelns Gud” som Gärdeborn verkar förespråka såväl begår som uppmanar till folkmord, slakt av såväl djur som av våldtagna kvinnor och andra mysigheter om man gör en s.k. bokstavlig läsning av Bibeln…

Ja många kreationister är snabba på att påpeka att om man inte tolkar skapelseberättelsen bokstavligt så vet man ju inte vad man ska tolka bokstavligt och inte – det är därför bättre att tolka hela Bibeln helt bokstavligt…

Lysande! Då kan vi läsa Hosea 14:1 för att börja någonstans ”Samarien har trotsat sin Gud och får sona sin skuld. De skall falla för svärdet, deras spädbarn skall krossas, havande kvinnor skäras upp.”…

Eller varför inte 5 Mosebokens 22:a kaptiel? ”Om en orörd flicka är trolovad med en man och en annan man träffar henne i staden och ligger med henne där, skall ni föra ut båda till stadsporten och stena dem till döds, flickan därför att hon inte ropade på hjälp inne i staden, och mannen därför att han lägrade en annans kvinna. Du skall utrota det onda ur folket.”

En kärleksfull Fader till Gud? Jo, jag tackar jag Anders Gärdeborn…

Så min öppna fråga till Anders Gärdeborn är: Varför är en Gud som uppmanar till folkmord kärleksfull medan en Gud som ”slaktar genom evolution” inte är det?




Långa dagar och ljuva nätter/ Samuel Varg Thunberg