Varken kall eller varm…

Postat den 8 maj, 2011 av Samuel Varg Thunberg

Jag får ganska ofta höra att jag borde sluta vara så kritisk mot kyrkan och inte vara så ifrågasättande av det övernaturliga… Jag tror på Gud men ändå ifrågasätter jag tron på det paranormala och vidskepelse – detta leder vissa att kalla mig ljum (alla säger det inte rakt ut men jag får känslan av att de flesta menar det)… Vad är då att vara ”ljum” i ett kyrkligt sammanhang? De flesta verkar mena att det är en kristen som tror men inte lever riktigt efter den kristna läran och det är alltså där jag då står enligt dem eftersom jag inte ”lever övernaturligt”…

Jag känner dina gärningar, du är varken kall eller varm. Om du ändå vore kall eller varm! Men nu är du ljum och varken varm eller kall, och därför skall jag spy ut dig ur min mun.  – Uppenbarelseboken 3:15-16

Är det så att om man ifrågasätter så är man inte ”brinnande” eller ”sann” som religiös individ? Är jag varken varm eller kall och kommer att bli utspydd från Guds mun för att jag inte kan tro på en bokstavlig tolkning av Bibelns alla under och för att jag så skarpt ifrågasätter nutida påstådda mirakler?




Långa dagar och ljuva nätter/ Samuel Varg Thunberg

Om Samuel Varg Thunberg

Sinnesmagiker och föreläsare.
Det här inlägget postades i Tro. Bokmärk permalänken.
  • Jakob

    Ja ur Guds mun skall du kräkas ty så står det ju i de heliga skrifterna.

    Finns det någon i Sverige som lever riktigt enligt den kristna läran?

    Det är dock mycket lättare att hitta kristna som tycks tolkningsrätt och kan tala om för sina vänner hur Gud vill att vi skall tolka den heliga urgamla boken. Vad vi måste ta fasta på och vilka stycken i Bibeln vi kan undvika och således ignorera.

    Beklämmande och pinsamt.

    Tack för ytterligare ett intressant blogginlägg!

    • http://www.samuelvargthunberg.se Samuel Varg Thunberg

      Jag tror ingen i hela världen lever efter den kristna läran – inte till punkt och pricka… Sen kan det finnas många som lever mycket efter sin tolkning av Bibeln (eller Koranen, eller annan helig skrift också, för den delen)… Faran uppstår främst då man påstår sig ha någon slags veto på hur ett korrekt religiöst liv skall yttra sig… Och extra farligt blir det när man inte får ifrågasätta!

  • Anonym

    Just detta bibelställe verkar ju handla om just gärningar, jag känner dina gärningar, inte dina känslor eller din iver säger Kristus.
    Om man tänker på laodiokias geografi ligger det mellan en varm vattenkäll i norr och en sval vattenkälla i söder. Varmt och kallt vatten är två goda saker, ljummet vatten kan man inte göra nåt med. Uppmaningen kan alltså vara att göra nåt helt enkelt. Sitt inte still! Gör nåt bra av det ni fått varje sig de är ”varmt” eller ”kallt”.

    • http://www.samuelvargthunberg.se Samuel Varg Thunberg

      Men vad är det man ska göra? Om jag tolkar de flesta kommentarer jag fått rått så är jag ljum för att jag inte ber för sjuka och tror på helanden (vilket jag aldrig sagt att jag inte gör) och för att jag ifrågasätter en del predikanter och helbrägdagörare…

      Är detta att vara ljum?

      • Anonym

        Jakob svarade bra ovan!
        Säkert menar man att du är ljum, det är för många ett bildspråk för någon som inte vågar eller som inte har en varm, brinnande tro. Men just detta bibelord tror jag inte handlar om att vara varm eller kall i tron utan just om att göra någoning vilket du gör. Eller hur?

        • Anonym

          Precis, tror att vissa tolkar in ”håll er brinnande i Anden” (Rom 12:11) i detta sammanhang och tänker att brinnande måste att vara ”varm” vilket för att ”kall” blir motsatsen. Sedan använder man denna bibeltolkning som ett sorts försvar när någon inte tror och tolkar precis som dem och på så sätt dömer den andres åsikt som ”ljum”…. Visst är vi människor duktiga på att greja och vrida för att få det som själva tror och önskar att det skulle vara… :)
          Om människor säger att du är ljum, Samuel (med denna bakgrund) så tycker jag du ska vara stolt och sträcka på dig! Kämpa på du ”ljumme”!!! ;)

          • http://www.samuelvargthunberg.se Samuel Varg Thunberg

            Hehe… Tack!

        • http://www.samuelvargthunberg.se Samuel Varg Thunberg

          Jag tänker också ungefär så…

          • http://twitter.com/gustavfransson Gustav Fransson

             Jag håller inte med.. Jag anser snarare att den som är mest brinnande är den som är ivrigast att söka sanningen och inte modifikationer av den. Att ifrågasätta är för mig ett tecken på att man är ytterst brinnande. Däremot de som stolt proklamerar att de äger hela sanningen, de är kalla som is.. 

          • http://www.samuelvargthunberg.se Samuel Varg Thunberg

            Jag ser ingen direkt motsägelse här… Men jag är samtidigt mer med på den här definitionen av kall och varm…

  • Anonym

    Får ett antal år sedan reste jag runt i det mycket varma Turkiet och besökte historiska platser, en av dem var Laodikeia. Där fanns det i bergen (ca 8km) varma källor som var äckligt ljumma när de kom ner i staden. (icke fräscha alltså). Så det Uppenbarelseboken säker var solklart för dem.
    Både varmt eller kallt var för dem något positivt, ljumt var det negativa. Varmt står för de varma sköna källorna. Och kallt står för det nedkylande och uppfriskande i den ”jobbiga, besvärliga” turkiska värmen. Så, Samuel, benämningen på dig är varm eller kall. Jag hade valt kall, därför att du är uppfriskande och ifrågasättande i det ofta ”besvärligt varma” inom det kyrkliga. /Frid

    • http://www.samuelvargthunberg.se Samuel Varg Thunberg

      Den historiska kontexten känner jag till men det jag frågar efter är vad ”varm” och ”kall” innebär i praktiken… Är en ”varm” person en eldig predikant medan en ”kall” person är den mer eftertänksamme?

      • Anonym

        Jadu, bibeltexten (om vi nu ska hålla oss till den) lägger ingen som helst energi på att säga vad kall eller varm är, utan att det är synonymer för samma sak – något positivt.
        Ljum däremot är om vi ser till texten någon som har en relation till något annat än till Gud (typ rikedom). Om du släpper in Herren när han bultar och delar relationen, måltiden så är du INTE ljum.

  • Jakob

    Texten där Gud talar om att han skall kräkas upp dig är skrivet (av en människa) i syfte att kontrollera andra människor genom att skrämma till tro.
    Hur jag kan veta det?
    Tja vissa saker vet man ju bara… Se här:

    http://bibelord.bloggagratis.se/2008/12/09/

  • http://twitter.com/nofamousquotes Joseph Öhrman

    VIlka under tror du inte bokstavligt på i Bibeln? Så här tänker jag… Om man tror att Jesus (han som kallas Messias), uppstått från de döda, vilken anledning har man att tvivla på de andra? Jag tänker: de lär väl knappast vara mer osannolika än att en människa uppstår fårn de döda efter tre dygn? Om man inte tror att Jesus uppstått från de döda, då finns det väl ingen mening alls med att bekänna sig till kristen tro? Då blir den ju bara en soppa av det man vill att den ska innehålla, och det som ”råkade” hamna däri av orsaker man inte kontrollerar…

    Ifrågasätter inte jag mirakler som påstås ha skett i skrifter som är 2000-3000 år gamla? Jo, kanske ibland. Men till följd av mitt resonemang ovan finns det, vad jag kan se, ingen större anledning till att betvivla dem mer än nåt annat. För mig står och faller det med Kristus. Har han inte uppstått – då är jag lurad. Och inte lite heller. Men, om han mot alla odds, faktiskt har gjort det, vill jag vara med och bygga hans rike av kärlek…

    • http://www.samuelvargthunberg.se Samuel Varg Thunberg

      Pratar vi om GT eller NT? Jag kan till exempel säga att jag tror på jungfrufödelsen och uppståndelsen men jag har svårare att tro på berättelserna om att jorden har täckts helt av vatten eller att vi skapats fix färdiga för 6000 år sedan…

      • http://twitter.com/nofamousquotes Joseph Öhrman

        Ok. Trodde vi pratade om de mirakler du hänger dig åt att exponera som falsarier i många fall (vilket de i vissa fall också är). När det kommer till människans uppkomst och eventuella världsomfattande översvämningar handlar det snarare om tron på skriften som vetenskaplig tidskift eller som andlig uppbyggelselitteratur?

        Men… Om du tror på jungfrufödseln och uppståndelsen, två helt otänkbara ting inom ramen för en naturalistiskt världsåskådning (grundläggande för all modern vetenskap), varför avfärdar du tanken om att människan är direkt formad av Gud som hon är i sin nuvarande form? Följer vi bevisen dit de pekar, så borde väl rimligtvis tanken på en uppståndelse och himmelsfärd gå emot samtliga observationer vi gjort om människan, genom hela historien. Varför vara så säker på saker som ligger på sådana tidsavstånd från oss att ingen ens kan föreställa sig den tidsmängden? Att t.ex. göra postulat om exakt för hur många miljoner år sedan som triceratopsen levde? Jag är väldigt tacksam för att folk lägger ner tid, intellekt och möda på att utforska vår jord och att de kommer fram till resultat. Men jag lugnar mig lite med att vara stensäker på saker och ting…

        • http://www.samuelvargthunberg.se Samuel Varg Thunberg

          För att det finns evidens för att vi kommit till genom en evolutionär process… Det finns direkta motbevis för att vi inte skapats färdiga… Jungfrufödelsen och uppståndelsen finns det varken bevis för eller emot och vi kan inte bevisa ett negativ – alltså finns möjligheten att de ägt rum…

          • Joseph Öhrman

            Det finns evidens, ja. Och de är tolkade i ljuset av hundra år av radikal darwinism. Är övertygad om att evolutionsteorin kommer förändras på många punkter av betydelse. Så ignorant och självsäker som dagens vetenskapliga etablissemang är har inte skådats sedan högmedeltidens påvedöme i Rom… Är rädd att de som lägger sina liv i händerna på Dawkins, Hitchens, Fry och andra neodarwinister kommer bli besvikna. Problemet med att vara så övertygad i en fråga är att man, även när det finns tydliga tendenser att man skulle ha fel, oftast blir ännu mer radikal för att man inte vill tappa ansiktet. Detta gäller naturligtvis teister som ateister…